Stenberga smidesdesign.

Det har varit lite trögt på smidesfronten efter den här hjärtinfarkten. Och det beror delvis på att andningen inte har kommit igång så bra efter ingreppet. Och det är ju inget trevligt att stå vid elden och känna att man inte får tillräckligt med luft.

Det puffar och ryker lite här och där med kol, eld och svavel som sticker i näsan .

Rätt som det är så har det börjat pyra i någon arbetshandske eller pappersskiss som kommit för nära gnistorna. Till er som aldrig har varit i en smedja kan jag säga att har man lite problem med rethosta eller har känsliga luftrör och jobbigt med andningen så gör man klokast i att hålla sig ifrån det stället. Till på det kommer ett hamrande och "böstande" med svetten rinnandes i ögonen och ner för svarta sotiga kinder.

Men så är det ju så, som dom som håller på med detta vet.....? Det är svårt att låta bli när man en gång har kännt glädjen av ett riktigt äkta hantverk. Att kunna göra något av ett material som till en början verkar helt oformligt... Det blir nästan som ett gift.... man måste bara få göra ibland...

I vilket fall som helst så fick jag ett sådant "aktivitetsbegär" i förra veckan. Och jädrans ... det gick ganska bra ( en ansiktsmask) till min stora glädje... Så om ni inte har annat för er så ....

Stenberga smidesdesign bjuder på lite nytt och gammalt varsågoda...